Vilken son!
Ja de va ju ett tag sen jag skrev nåt... Jag måste vara den mest värdelösa bloggaren här! Men men jag skyller på tidsbrist ;-) Tycker inte att jag gör annat än jobbar o städar.
Måste berätta om vad som hände förra fredagen. När jag kom hem från jobbet hade Björn kommit och hämtat Dennis, som vanligt. Jag hinner aldrig säga hejdå till honom de helger han ska dit, för jag slutar för sent. Men iaf, när jag kom hem kollade jag min mail som vanligt... Ser att jag fått nåt från Dennis fröken, tänker i mitt stilla sinne att vad är det den här ggn då... Till min förvåning är det ett väldigt positivt mail! Hon skrev med rubriken "Vilken son!":
Hej Malin!
Måste bara berätta att jag är helt förundrad över hur Dennis fungerat dessa två dagar. Man kan inte tro att det är samma pojke som kommit till skolan. Han har "fungerat" alldeles fantastiskt bra!
Dennis har berättat om hur ni har bestämt hemma. (Vad duktiga ni/DU har varit!) Han verkar helt införstådd med att han själv bestämmer vilka "favörer" han kan räkna med om han följer de "regler" ni bestämt. Grattis, fantastiskt!!!!!
Ha en trevlig helg
kram Gunilla
Stoltare och gladare mamma än jag var den helgen får man leta efter! Hoppas bara att han kan fortsätta att vara lika bra i skolan resten av tiden, men jag vet att jag inte kan begära det.
Mormor är oxå stolt. Mest över dig. Jag vet hur jobbigt det är att få vardagen att fungera med tre barn och båda jobbar. Dessutom har du ADHD att tacklas med och folk omkring dig som inte fattar att det faktiskt är är en sjukdom som kan förbättras men inte av sig själv.Ibland händet det nog att vi omkring dej suckar men jag VET att du gör det du är säker på är bäst för Dennis. Och du gör precis så mycket du orkar. Mer kan ingen begära. Kram Ma
går det att kommentera nu?
Åhh vad glad jag blir :-)
